Koh Tao
Vår tredje och sista ö under vår vistelse i Thailand var Koh Tao där vi stannade i tre dagar. Koh Tao var den minsta ön och kanske också den finaste även om stranden där vi bodde inte var något att hurra för. Den var så pass långgrund att man kunde gå ut 100 meter och fortfarande bara ha vatten till vaderna. Vädret var dock en stor förbättring sedan tidigare, för första gången i Thailand var det riktigt soligt.
Koh Tao är mest känt för dykning, om det beror på att det är fint eller att det är ett av de billigaste ställena i världen att göra det vet jag inte, men ingen av oss kände för det. Vi åkte på en tur runt ön och snorklade istället. Det var kul att göra något annat, men själva snorklingen var jag inte så imponerad av. Vi såg förvisso hajar men min lilla tidigare erfarenhet av snorkling sa mig att det inte var något speciellt med detta. Vi åkte även till ett ställe som tydligen ska vara världskänt för att det är tre öar som man kan gå emellan. Samma sak där, jag gick mellan öarna för sakens skull och det var väl fint, men det var ju ingen skillnad mot alla andra fina öar i Thailand. Nu börjar jag låta för negativ så jag avslutar med att säga att jag i alla fall var nöjd med dagen.
Igår var det dags att lämna Koh Tao och åka upp till Bangkok som tydligen ska vara ganska livat för tillfället. Vår öppna biljett hade tagit oss hit, men nu var det stopp. När vi skulle lösa in den fick vi veta att företaget som vi hade köpt den av var svartlistat eftersom de inte betalar vidare och vår biljett var därför inte giltig. Eftersom jag inte kunde numret till den thailändska versionen av allmänna reklamationsbyrån fanns det inte något annat alternativ än att köpa nya biljetter till Bangkok. Efter cirka tre timmars båtresa och sju timmar på en alltför varm buss var vi framme i Bangkok. Vi gick till Khao San Road, huvudgatan för vår sort, för att leta efter någonstans att bo. På vägen såg jag en bar där folk satt och tittade på en fotbollsmatch och jag insåg då att vi hade kommit fram tidigare än vi skulle och att Liverpools match mot Chelsea fortfarande pågick. Det var fem minuter kvar och Liverpool behövde ett mål till för att gå vidare. Jag såg att Johan och Lukas gick vidare och jag kunde i den situationen inte bry mig mindre, men när några minuter senare matchen och min dröm om en vändning var över kunde jag inte hitta dem någonstans och jag trodde att jag skulle få hitta boende själv för natten, men jag tänkte lite logiskt och gick tillbaka dit vi skildes och där träffade jag dem och de hade fixat boende så allt löste sig bra.
Nu återstår det att se vad vi hittar på i Bangkok idag. Högst på prioriteringslistan ligger att köpa bussbiljetter till Kambodja dit vi förmodligen åker i morgon. Kambodja ser jag verkligen fram emot att åka till, det finns flera saker jag vill se där och jag antar att det kommer vara lite annorlunda mot Thailand, förhoppningsvis till det positiva.
/Nikola
