Tillbaka i Malaysia
Två månader sedan jag bloggade sist och nu är det dags att ta tag i det igen. Som ni säkert förstår har det hänt mycket under den tiden där ett antal aktiviteter, händelser och flera ton äpplen har smitit emellan, men Nya Zeeland är nu ett avslutat kapitel så jag ser istället till nuet, och nuet är lika med Malaysia.
I lördags, efter sex månader minus en dag, var det dags att lämna Nya Zeeland. Det kändes självklart konstigt med tanke på att vi hade varit där så länge, men vi kände alla tre att tiden var kommen. Nu ska vi resa runt i Sydostasien fram tills den tredje juni då vi återvänder till Sverige, och jag tycker redan att det känns som att tiden är alldeles för knapp. Det vore bara lönlöst att delge några resplaner eftersom de ändras dagligen. Senast idag reviderades det senaste upplägget då vi insåg att vi ville besöka för många platser på för kort tid. Vi har ju alla olika ställen vi helst vill till så det är ett evigt kompromissande för att få det att gå ihop.
Första anhalt i Malaysia blev självklart Kuala Lumpur där allt var sig likt. Samma luftfuktighet, samma höga byggnader och samma tiggare, bokstavligt talat. KL är verkligen en stad med två ansikten, där ena sidan är de toppmoderna byggnader som har byggts i mindervärdeskomplex till Singapore och den andra är det slitna och fattiga. När vi idag lämnade KL såg jag till exempel människor bo under förhållanden jag inte tidigare har skådat med egna ögon, i trasiga skjul längs med järnvägen. Det fick mig åtminstone att sätta mitt gnäll om att svenska kronan har tappat i värde mot ringgit i perspektiv.
Som sagt var, vi lämnade KL idag, jag har varit där tilltäckligt för att kunna den staden nu. Vi första avsikt var att direkt ta oss till Thailand men då avstånden är lite för långa för att man ska kunna göra det på ett smidigt sätt utan att flyga, fick det bli en resa i nostalgins fotspår, det vill säga samma resa som jag och Fridolf inledde med i höstas. Tåg upp till Butterworth, för att sedan ta färjan över till Penang. Denna gång var turen på vår sida, tåget gick i tid och kom fram i tid, vi hann precis med sista bussen till Batu Ferringhi och nu sitter jag återigen på Babas Guesthouse där vi nu ska spendera minst fyra dagar.
/Nikola
Rostad anka och ett besök hos frisören
Vi kände oss mogna för att pröva på ännu en ny maträtt, nu när vi har avklarat den ramadanska buffén med arabiska läckerheter. Det som stod på tapeten att smaka var rostad anka. Måltiden smakade lika bra som all annan kinesisk mat, så det var ett lyckat val.

Observera ankhuvudet med hals och näbb i högra monterhörnet.
Vi tog oss sedan en promenad till Times Square som är det största shoppingcentrat här i KL. Det var verkligen gigantiskt med många trendiga butiker. Lika långt som IKANO men i 12 etage med en berg och dalbana som for runt genom loopar i taket

Eftermiddagen spenderades framför dataskärmarna för att följa uppdateringarna på Arlandas hemsida. Vad vi har förstått ska Johan & Lukas plan lyft med en försening på högst 30 minuter. Så vi får ställa vår fina väckarklocka (som inhandlades under våra första dagar av vistelse i KL, när vi landat) och välkomna pojkarna.

Inte det manligaste uret, men funktionellt.
Vi har även hunnit med ett besök hos frisören idag. Fridolf har återfått sin sedvanliga frisyr och Nikola har låtit sig få skägget trimmat. Här är det lite humanare priser, och ett besök hos frisersalongen kostar som det borde göra. 25 kronor.

Nikola som njuter av att se sitt skägg falla till backen efter 43 dagar av sparande.

En korthårig Fridolf bland förbipasserande bussresenärer på Puduraya Station.
Nu är klockan en bit över midnatt här och enligt våra beräkningar bör våra två vänner avklarat halva sin flygresa. Imorgon blir två fyra, och förmodligen blir det en dag av sightseeing.
// Fridolf & Nikola
Ramadan-buffé
Som vi skrivit om i tidigare inlägg kommer Johan och Lukas till KL på lördag och därför har vi bokat två hotellrum tills dess. När vi var på hotellet, Citin Hotel heter det, upptäckte vi att de för tillfället har en Ramadan-buffé på kvällarna. Vi bokade därför bord tills ikväll och gick dit efter att solen hade gått ner. Buffén var mycket prisvärd, endast 40 kronor, och det var roligt att få testa på lite rätter med smaker som vi inte riktigt är vana vid. Att vi dessutom verkade vara de enda turisterna där var lite extra roligt.

Två vackra biljetter, dessutom gratis.

I vår grupp var vi bara runt 15 personer, så det fanns gott med plats att röra sig.

Väldigt fin utsikt från 200 meters höjd, som inte gör sig rättvis på bild.

Hotellet där vi ska spendera sista natten, och äta en rejäl frukostbuffé.
// Fridolf & Nikola
KL Tower



Bilder på och från KL Tower.
Under resten av dagen har vi bara tagit det lugnt och avverkat ganska många kilometer när vi har gått genom KL. Vi åt i Chinatown på kvällen och gick även runt på marknaden där. I morgon har vi för avsikt att besöka stadens högsta byggnad, Petronas Twin Tower. Vi har i och för sig varit där tidigare, men i morgon hoppas vi kunna ta oss upp till bron som sammanbinder de två tvillingtornen. Det är gratis men de har ett begränsat antal biljetter så vi ska vara där när det öppnar.
// Fridolf & Nikola
Tioman Island
Vi startade resan från Singapore, varifrån vi tog en buss till Mersing i Malaysia. Bussen gick redan 6.30 på morgonen, så vi fick gå upp tidigt. Bussresan förflöt utan några problem, vi var dock tvungna att stanna för gränskontroll vilket självklart tog lite tid. I Mersing stannade bussen vid färjeterminalen, där vi direkt fick försäljare av båtbiljetter på oss. Vi hade läst på Internet att man inte ska köpa tur-retur-biljetter, eftersom man ändå tvingas köpa en ny vid hemresan. Självklart försökte försäljaren sälja tur-retur, och efter en stunds diskussion beslutade vi oss att köpa det, dels eftersom att det kostade lika mycket som vi trodde en enkelbiljett skulle göra, så mentalt kändes det inte som en förlust, och dels eftersom vi lovade varandra att åka tillbaka på retur-biljetten, oavsett vad vi blev tillsagda. Fridolf fick även skjuts in till staden för att ta ut pengar, så försäljaren kändes därför trevlig och trovärdig.
Båtresan tog cirka två timmar och vid Tioman Island stannade båten till vid diverse stränder där folk ville gå av. Vi visste inte vilken som var bäst, men vi hade hört talas om Salang Beach som var det sista stoppet, så vi gick av där. Vi fixade boende direkt i en bungalow, som vi sedan bytte till en mindre och billigare efter en natt. Boendet var okej, inte så mycket att sitta inne i på dagarna, men det var dock skönt att sitta på stolarna utanför.


Bilder från vår bungalow.
Salang Beach var inte stort, men det var ändå bland de större stränderna på Tioman. Det fanns ganska många bungalows att bo i och det var mycket turister på ön. Just nu är högsäsongen inne på de sista veckorna, så det var mycket fint väder. Stranden var väldigt fin med klart vatten och fina möjligheter till snorkling.



Innan vi kom ut till Tioman var vi lite oroliga över att matpriserna skulle vara höga på grund av dålig konkurrens, men vi blev positivt överaskade eftersom det fanns några resturanger som serverade riktigt god och billig mat.
Det fanns mycket vilda djur på ön, tillsammans med den alltför stora kvantiteten katter som gick och tiggde mat på resturangerna. Det fanns väldigt många varaner som simmade runt i ett litet vattendrag eller gick runt på land. VIssa såg ut att vara upp mot två meter långa. Apor fanns det gott om, vi kunde se många av dem bara några meter från vår bungalow när de satt och åt banan. Vi såg även ett djur som ingen av oss kände igen, om det beror på att det är ovanligt eller på vår okunskap i ämnet är svårt att veta, men om någon vet vilket djur det är får ni gärna upplysa oss, det finns på bild nedan.

En varan i gräset.

En apa på en stubbe.

Djuret som vi inte känner igen, någon som vet vad det är?
Det kanske mest förvånande på Tioman Island var att vi stötte på väldigt många svenskar. Vi hade inte träffat några svenskar överhuvudtaget i Malaysia och det var inte jättemånga i Phuket heller nu under lågsäsongen, men på Tioman fanns det gott om svenskar och skandinaver i övrigt.
Sammanlagt var vi på Tioman Island i fem dagar, vilket blev lite segt, framför allt den sista dagen då det för första gången på resan kändes långtråkigt. Vi hade helt enkelt tröttnat på att sola och bada så igår (tisdag) åkte vi med buss tillbaka till KL igen. Bussresan gick bra förutom att en indier spillde något på bussen vilket gjorde busschuaffören galen. Han svängde omedelbart av vägen och tvingade personen i fråga att torka upp efter sig, vilket självklart innebar en viss försening. Men vi kom fram och nu bor vi på Apple Inn i KL, som ligger i närheten av var vi bodde förra gången så vi hittar i området. Rummet är extremt litet men det fungerar och nu stannar vi i KL tills på söndag då vår sex veckor långa mellanlandning är slut och vi flyger vidare till Nya Zeeland. Det ser vi fram emot.
// Fridolf & Nikola
Sista dagen pa Langkawi
Pa grund av relativt daligt utbud av resturanger i Pantai Tengah och Pantai Cenang dar vi har bott de senaste dagarna har vi atit pa samma stalle alla kvallar. Resturangen i fraga heter Cactus och ar ett roligt stalle eftersom folk har skrivit halsningar pa varenda ledig yta pa vaggar och i taket och dessutom har manga hangt upp flaggor och trojor fran olika lander. Nar vi kom dit tredje kvallen i rad undrade de fran vilket land vi kom och nar vi svarade Sverige visade det sig att en av dem hade bott i Sverige och kunde darmed lite svenska. Han sprang genast i vag och hamtade ett inramat foto som satt pa en hedersplats och undrade om vi kande igen svensken pa bilden. Den mera fotbollsintresserade av oss sag direkt att personen i fraga var den gamle fotbollsspelaren Roland Nilsson som tidigare hade besokt denna resturang.
I Pattong ska det enligt uppgift finnas tradlost Internet pa hotellet sa forhoppningsvis kan bloggen hallas uppdaterad dar.
// Fridolf & Nikola
Framme på Langkawi
Nu är vi framme på Langkawi efter den tre timmars långa turen med färja. Vi hade innan vi kom hit hört mycket gott om ett visst ställe vid namn Pantai Tengah men när vi kom hit visade sig stället vara totalt dött. Det finns en strand, en oerhört fin sådan, ett hotell, ett guesthouse, där vi för tillfället bor, samt några resturanger. Vi bestämde oss direkt för att inte bli långvariga och som tur är har vi upptäckt att det finns ett lite större ställe bara en kilometer härifrån så dit ska vi bege oss i morgon.
Stället vi bor på nu heter Zackry Guesthouse, och även det hade vi hört mycket bra saker om. Stället har bland annat blivit utsett till Asiens mest prisvärda boende av någon hemsida, men det är något vi inte riktigt kan förstå. Visst är det fint och trevligt, men det är inte i närheten av våra tidigare boenden på Penang. En liten rolig sak är att Zackry Guesthouse på Internet varnar för vilda djur, och det första vi såg när vi kom var faktiskt en död orm.
På tal om ormar hände det en liten rolig sak under vår sista dag i Batu Ferringhi. En man gick runt på stranden med en stor säck och något slags blåsinstrument och ville visa upp en kobra för 20 ringit (40 kr). En av två undertecknade drabbades självklart av en mindre panikattack och var beredd att betala för att slippa se ormen, men som tur var fanns det ingen som var dum nog att vilja se den.
Det har blivit mycket matsnack på bloggen på senaste tiden vilket vi tänkt försöka dra ned på, men vi känner oss tvugna att nämna något om vår hittills mest speciella matupplevelse. När vi kom till Georgetown igår hittade vi ett fint om mycket prisvärt hotell i en stadsdel som heter Little India. Vi gav oss ut på jakt efter något att äta, men allt vi hittade var lokala småresturanger där hygien inte såg ut att vara högsta prioritet. Till slut tröttnade vi och satte oss bara på ett ställe och beställde något med kyckling. Vi fick in kallt ris med diverse såser, samt tre minimala kycklingbitar på ett stort bananlöv. Såserna var, för att uttrycka sig milt, något för starka för svenska smaklökar och rädslan för magsjuka kändes stor, maten hade legat framme under en längre tid. Det verkar dock som att vi har klarat oss bra.
Nu planerar vi att stanna på Langkawi i några dagar innan vi fortsätter mot Thailand. Det verkar inte finnas så mycket att göra på denna ö förutom att sola och bada, men stränderna är verkligen underbara och naturen är väldigt fin så det är väl värt att stanna några dagar.
Båten som tog oss till Langkawi. Resan tog tre timmar.
Stranden i Pantai Tengah. Bilden gör inte stranden rättvisa, den är finare i verkligheten.
Fridolf på stranden.
Slutligen en bild på maten från den indiska resturangen.
// Fridolf och Nikola
Sista dagen i Batu Ferringhi

I morgon går resan vidare och nästa mål är Langkawi som är en ö som ligger norr om Penang där vi nu befinner oss. Vi tar oss i morgon in till Georgetown varifrån färjan går för att sova en natt där. Färjan går 8.15 på torsdag. En rolig sak med färjan är att den går två gånger per dag, 8.15 och 8.30. Inte utan att man undrar hur personerna som bestämde det tänkte.
Langkawi ska enligt uppgift vara skattefritt, vi förväntar oss alltså ännu billigare priser. Dessutom ska stränderna vara ännu finare så vi ser med spänning fram mot nästa mål på resan och hoppas att det ska uppfylla våra förväntningar. Vi hoppas att få tillgång till trådlöst Internet även där, men tiden får utvisa när bloggen kan uppdateras nästa gång.
// Fridolf & Nikola
En vanlig dag i Batu Ferringhi
Just nu sitter vi på balkongen där det ständigt sitter ett tiotal ödlor i taket under kvällarna. Vi märker att vi börjar bli vana, första kvällen var vi ständigt rädda för att de skulle komma ned på våra datorer eller in i vårt rum, men nu tänker vi inte ens på det. Angående djur har även en fladdermus varit uppe och vänt på balkongen och vi har även sett tre stora varaner i ett litet vattendrag. Flera av djuren har lyckats fångas på bild.

Frukost för 6 kronor från malaysiskt gatukök. Nudelwok med räkor och tofu.

Delikat måltid med färskpressad vattenmelonsjuice för endast 18 kronor.

Fridolf drog in en extra måltid, nudelwok med fläskkött och räkor för 8 kronor.

En av våra ödlor i taket.

Den minsta av de tre varaner vi såg. Tyvärr hade de andra gömt sig när kameran fanns till hands.
// Nikola & Fridolf
Maten i Malaysia
Det är sedan vi kom hit till Batu Ferringhi som vi verkligen har börjat testa på det Malaysiska köket. Och inte bara det, indier och kineser är stora folkgrupper här så även deras mat finns tillgänglig. Det blir således mycket kyckling och ris, men rätterna är fantastisk goda.
Vårt matschema de senaste dagarna har sett ut på följande sätt. Vi äter ingen frukost, eftersom det saknas matvaror som vi som svenskar brukar äta på morgonen. Vi äter istället lunch direkt, för att sedan äta jordnötter och kex på eftermiddagen och middag på kvällen. Just kex och jornötter är något det har blivit mycket av på resan. Faktum är att vi levde på det under ca 30 timmar.
Som alla förmodligen förstår är priserna här något annat än i Sverige. Mat i de lokala gatuköken kan fås för under tio kronor, men det har vi inte testat än. En god kycklingrätt kostar mellan 15-35 kronor beroende på var man äter. En halvliter mineralvatten kostar i stort sett alltid tre kronor. Det enda som är dyrt är öl som är billigare än i Sverige, men kan kosta mer än själva maten här.
Slutligen kan det tilläggas att precis allt här är Halal-märkt. Det sitter stora märken på dörrarna in till McDonalds och andra snabbmatsresturanger och det finns märken på alla varor man köper, till och med på vattnet. Vi har inte köpt en matvara som inte har varit märkt.

McDonalds i KL. Smaken är den samma som i Sverige, priset är det inte.

Donuts med kycklingkorv i på SevenEleven. En malaysisk frukosträtt som vi ännu inte vågat oss på. Det berodde delvis på att en hel myrstack bodde i matdisken när vi var där på morgonen.

Kyckling i sötsur sås. Denna gång fick vi relativt mycket mat, annars märker man att asiater i genomsnitt äter mindre än européer.

Små livsmedelsbutiker inne på Puduraya Busscentral i KL. Bilden visar bara en liten del av de tjugotalet småbutiker som låg på rad och sålde exakt samma saker. Snacka om konkurrens.

Detta åt vi idag. Kyckling med cashewnötter, lök, paprika, majs, champinjoner och morot i en god sås. Kostade bara 17 kronor.

Vi avslutar med en bild på våra favoritkex. De är äppelsmak på dem, och efter att köpt slut på dem i en liten mataffär i Batu Ferringhi har vi letat efter dem i varenda butik under flera dagar. Idag hittade vi dem tillslut och bunkrade upp rejält.
// Nikola & Fridolf
En 360 graders view från stranden i Batu Ferringhi
En 360 graders view från stranden i Batu Ferringhi
Bilder från Malaysia

Väntan på tågstationen i KL.

På tåget till Butterworth. Resan tog sammanlagt nio timmar.

Vårt boende i Georgetown. Sängarna var riktigt äckliga och man var glad att man hade sovsäcken med sig.

Vårt rum på E.T Budget Guesthouse i Batu Ferringhi. Fräscht, trevligt och billigt. Dessutom var det bara tjugo meter till stranden.

En bild från i dag tagen på stranden som ligger cirka tjugo meter från vårt boende.


Det var säkert 30-35 grader på stranden idag och så man fick svalka sig i vattnet ibland.

Nu sitter vi på vårt nya boende, Babas Guesthouse, med trådlöst Internet och utsikt över havet. Det hade kunnat vara sämre.
Vi kan även tillägga att vi idag för första gången sett något mycket speciellt på stranden, nämligen en bad-burka. En muslimsk kvinna i heltäckande dräkt var ute och åkte vattenskoter. Det såg lite speciellt ut.
Regnig dag
Vi har även hunnit med att boka ett boende för två dagar med start i morgon. Stället ligger tjugo meter från där vi nu bor, men de har gratis trådlöst internet, vilket gör det värt att byta, även om det nuvarande stället är riktigt bra. Därfor kommer vi kunna lägga upp bilder i morgon. Det nya stället verkar vara bra i övrigt också, vi har varit inne och sett rummet och provspolat toaletten. Att det funkar att spola har inte visat sig vara en självklarhet i Malaysia.
Vi har även hittat en tvättservice som kostar 7 kr/kg, vilket snart kommer vara välbehövligt. När det är så billigt känns det onödigt att tvätta själv.
// Fridolf & Nikola
Äntligen framme på Penang!
Vi kom fram rätt sent till Butterworth, och tågstationen låg mitt i ett industriområde, så det fanns inga boenden att få tag på just där, så det blev att ta en kvarts båttur över sundet till Georgetown som är den största staden på ön Penang. Klockan var ungefar 01 när vi kom dit och vi hade ingen aning om vart boende fanns att hitta. Vi bestämde oss for att följa efter andra turister som kommit med båten för att försöka hitta någonstans att bo och det lyckades. Vi tog ett rum över natten på det första hostelet som vi hittade, och det var mindre fräscht men fungerade för en natt.
I och med att boendet i Georgetown var lite sunkigt, lämnade vi rummet tidigt och fortsatte ut mot Batu Ferringhi där vi befinner oss nu. Vi bestämde oss för att ta lokalbussen, som bara kostade 4 kr för en 45-minuters resa, för att spara pengar. Enda problemet var att bussen blev jättefull och lokalbefolkningen uppskattade inte våra ca 40 kg packning. Vi kom i alla fall fram till slut och har hittat ett väldigt bra guesthouse 15 meter från stranden som en kinesisk familj driver. Rummet är fint och för övrigt är det väldigt rent, så vi trivs som fisken i vattnet och kommer stanna här ett antal dagar. Stranden är vacker som ett vykortsmotiv och vi uppskattar att det är 28-30 grader i vattnet så det finns inget att klaga på. Glömde kameran nu, men kommer förmodligen lite fina bilder imorgon..
// Fridolf & Nikola
Dag 2
På eftermiddagen gick vi och kollade på diverse stora byggnader, bland annat Petrona Twin Tower. Biljetterna för att gå över glasbron var slut för dagen, så vi får ta det vid ett senare tillfälle.

Imorgon lämnar vi KL 14.20 med tåg mot Butterworth. Nu ska vi gå iväg och äta, sedan införskaffa lite mat till tågresan, och besöka China Town Central Market.
// Fridolf & Nikola
Mot Kuala Lumpur
Resan startade i Linkoping klockan sju pa morgonen, och gick vidare mot Arlanda. Vi var bada hyffsat pigga och sag fram emot en lang flygresa.
Vi var i god tid till Arlanda och checkade in ca tre timmar innan avgang. Tyvarr var inte planet lika punktligt och vi blev darfor forsenade tva timmar vilket i och for sig aven berodde pa en andrad flygvag pga oroligheterna i Georgien. Pa planet hamnade vi vid nodutgangen och vi blev forst besvikna da vi inte trodde vi hade en egen TV som de andra platsena hade. Vi gladde oss i alla fall at vart obegransade benutrymme, och senare hittade vi aven en ihopfallbar TV under satet, sa vi hade nog planets basta platser. Servicen var utmarkt, redan inom en timme hade vi bjudits pa mycket godsaker, och det fortsatte under hela resan, aven med god mat.
Vi pa planet
Skont med benutrymme
Valkladd och trevlig flygpersonal
Efter vi hade landat blev det lite rorigt. I stort sett alla andra passagerare skulle flyga vidare pa en gang. Vi blev ensamma kvar utan en aning om var vi skulle hamta vara ryggsackar. Efter att ha gatt runt halva flygplatsen forstod vi att man skulle aka tag over till en annan terminal. Val dar blev vi tvugna att fylla i visumpapper for att sedan kunna fa ga till bandet och hamta vara ryggsackar. Dalig information pa flygplatsen gjorde att det tog lite tid. Vi tog sedan en taxi in till Kuala Lumpor och Chinatown. Taxichauforen tjatade hela resan (75 kilometer) om vilket daligt boende vi hade bokat, vilket tillslut blev lite trottsamt. Hotelet ar val inte det finaste, men det ar helt ok for 30 kr natten.
// Nikola & Fridolf fran ett varmt och valdigt luftfuktigt KL :)